Riika Mäkinen, seniorforskare, PhD

Nordic Water and Materials Institute genomförde 2008 en forskningsstudie av blandarnas betydelse för hygienen på sjukhus, tio år senare är denna studie fortfarande lika aktuell. Studien gjordes på ett stort universitetssjukhus i Finland, där traditionella ettgreppsblandare med spak jämfördes med två olika beröringsfria blandare. Prover togs från blandarnas yta, vattnet ifrån dem och biofilmen i blandarnas strålsamlare. Blandarna som jämfördes valdes från så likvärdiga förhållanden som möjligt, från samma eller liknande vårdavdelning. Forskningen finansierades av den finska regionala förvaltningen Satakuntaförbundet och Oras Ltd.

De beröringsfria blandare som studerades var Oras Electra 6150G (senare modell), Oras Electra 6204 (tidigare modell) och Oras Safira 282 (ettgreppsblandare). De två elektroniska blandarna skiljer sig genom att blandningen av kall- och varmvatten sker på olika ställen. I den senare modellen (6150G) blandas vattnet i blandardelen medan det i den tidigare modellen blandas ungefär 50 cm före denna.

Proverna analyserades för bestämning av mikrobiologiska parametrar och parametrar som visar dricksvattens tekniska kvalitet. De mikrobiologiska analyserna gällde bland annat Escherichia coli, Clostridium difficile, Pseudomonas aeruginosa, Klebsiella-arter, koliforma bakterier, fekala enterokocker (tarmbakterier), Legionella-arter, heterotrof platträkning (HPC, som representerar odlingsbar mikrobiell biomassa) och adenosintrifosfat (ATP, som representerar livsduglig mikrobiell biomassa). Alla analysmetoder som användes var antingen internationellt eller nationellt standardiserade eller beskrivna i vetenskapliga publikationer.

Resultaten från analysen av proverna från blandarnas yttre yta visade att det fanns mindre mängd livsduglig biomassa på beröringsfria blandare än på ettgreppsblandarna. På ettgreppsblandarna fanns det fler spår av mänsklig kontakt, det vill säga mer förorening (kontaminering) än på de elektroniska blandarnas yta. Resultaten visar att beröringsfria blandare är överlägsna ettgreppsblandare när det gäller hygien (fig. 2a och 2b).

Vattnet från blandarna och det inkommande vattnet till sjukhusbyggnaden var av motsvarande mikrobiologisk och kemisk kvalitet, så sjukhusets vattendistributionsnät påverkade inte vattnets kvalitet.

Studien visade även intressanta resultat för biofilmsproverna (från blandarnas strålsamlare) vid HPC- och ATP-analys: det fanns mindre mängd odlingsbar och livsduglig mikrobiell biomassa i blandarnas strålsamlare i den elektroniska blandaren av den nya modellen.

Enskilda bakteriearter hittades antingen i små mängder eller inte alls. Det gick inte att se någon statistiskt betydelsefull skillnad mellan de olika typerna av blandare.

Liknande resultat för den mikrobiologiska kvaliteten på den nya elektroniska modellen (vattenblandning i blandardelen) har publicerats även av andra internationellt verksamma forskare. Den elektroniska beröringsfria blandaren har långt bättre ythygien än blandare med spak och det finns ingen skillnad i vattenkvalitet mellan de båda typerna av blandare. (Bédard et al. 2016, Charron et al. 2015).

Slutsatser

  • Beröringsfria blandare har påtagligt mindre mängd mikrobiell biomassa på ytan än ettgreppsblandare. På de ytor som studerades fanns det mest mikroorganismer från människor, vilket betyder att resultaten kan användas för att förbättra handhygienen.
  • Vattnet från blandarna var kemiskt enhetligt och av jämn kvalitet. Det fanns inga skillnader mellan de olika typerna av blandare.
  • De nya elektroniska blandarna hade mindre mängd mikrobiell biomassa i strålsamlarna än både den äldre elektroniska modellen och ettgreppsblandaren.
  • Hygiennivån på vattendistributionsnätet och ytorna på ett sjukhus är bland det viktigaste för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Elektroniska beröringsfria blandare kan göra det lättare att uppnå målen för hygiennivån.

Riika Mäkinen, seniorforskare, PhD

Satakunta University of Applied Sciences, WANDER Nordic Water and Materials Institute

Bédard E, Prévost M, Déziel E. 2016. Pseudomonas aeruginosa in premise plumbing of large buildings. MicrobiologyOpen 5: 937–956. DOI: 10.1002/mbo3.391

Charron D, Bedard E, Lalancette C, Laferriere C, Prevost M. 2015. Impact of electronic faucets and water quality on the occurrence of Pseudomonas aeruginosa in water: a multi-hospital study. Infect Contr Hosp Epidemiol. 36(3), 311-319. DOI: 10.1017/ice.2014.46

Mäkinen R., Miettinen I.T., Pitkänen T., Kusnetsov J., Pursiainen A., Kovanen S., Riihinen K., Keinänen-Toivola M.M. (2013) Manual faucets induce more biofilms than electronic faucets. Canadian Journal of Microbiology, 59(6), 407–412. DOI: 10.1139/cjm-2013-0131

candle
Prenumerera

för att få fler tips,
trender och guider

mail Prenumerera nu

Relaterade artiklar

Utforska de senaste artiklarna och nyheterna från Oras världen.

chevronLeftCircle Alla artiklar
Manuell eller beröringsfri – hur väljer du rätt duschpanel?

Manuell eller beröringsfri – hur väljer du rätt duschpanel?

Letar du efter duschpaneler? Inför ditt nästa projekt bör du läsa på om huvudfunktionerna så att du kan hitta rätt modell för byggnadens behov.

chevronLeftCircle Läs mer
Hur du får ut det mesta av Oras digitala verktyg

Hur du får ut det mesta av Oras digitala verktyg

Allt från den digitala sökfunktionen ”hitta produkt”, produktjämförelser, QR-koder till visuell AR-teknik, så här kan du som installatör ta hjälp av Oras digitala verktyg och göra dem till en viktig...

chevronLeftCircle Läs mer
Blandarnas roll i våra framtida hem

Blandarnas roll i våra framtida hem

Från hybrida hem som på ett intelligent sätt sammanfogar våra arbets- och bostadsutrymmen, till badrum designade för att koppla av i och samla in viktiga hälsodata. Hur har vårt sätt att använda...

chevronLeftCircle Läs mer

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra senaste nyheter till din inkorg. Varje månad ger vi dig våra bästa tips, nyheter och mycket annat.