Hälsa och säkerhetsserien: Hur man bygger in hygienen i skolorna

När skolorna i Europa jobbar på att förbättra hygienen och hantera smittspridningen, letar många efter snabba uppgraderingar med långsiktig potential för att hålla elever och personal säkrare. Här visar vi några av de mest effektfulla lösningarna.   

I kölvattnet av Covid 19-pandemin, då skolor befarades vara potentiella smitthärdar för viruset, infördes ofta omedelbara åtgärder för att hålla studenter och personal mer säkra. Toalettutrymmen städades oftare, ytorna sanerades regelbundet, elever och personal rekommenderades att tvätta händerna oftare med jämna mellanrum.  

Även om forskning utförd av New York Times både i Storbritannien och USA i november 2020 påvisade att skolornas återöppnande inte ledde till någon ökning av den lokala smittspridningen, letar många skolor runt om i världen ändå efter sätt att hålla virus och bakterier i schack på lång sikt – oavsett om det gäller Covid-19, en framtida pandemi eller vanlig säsongsinfluensa.  

”Jag tror det finns ganska bra bevisstöd för att skolorna kan öppna säkert med hjälp av starka säkerhetsplaner”, berättade Dr Michael Beach, senior forskare på Centres for Disease Control and Prevention, för New York Times. 

Så vad innehåller en säkerhetsplan? Vid det här laget har vi alla förstått att WHO rankar handtvätt som en av de viktigaste åtgärderna att främja för skoladministratörer, lärare och personal: Att hålla händerna rena är ett viktigt sätt att förebygga sjukdom.  

Och utöver snabba driftsförändringar – rengöra ytor och tvätta händer – gör många skolor kortsiktiga designändringar som också förbättrar hygienen, vilket minskar risken för smitta på lång sikt.  

Låt oss ta en titt på vad som ändras i våra skolor. 

Beröringsfria blandare främjar handhygienen avsevärt jämfört med manuella ettgreppsblandare. 

1. Helautomatiska miljöer 

För att ytterligare minska spridningen av skadliga mikrober blir skolorna beröringsfria. Varför då? Upp till 80 % av de vanligaste sjukdomarna överförs genom personkontakt eller genom att man rör vid samma ytor.  
 
Skoltoaletter, som potentiellt har den högsta koncentrationen av skadliga mikrober, har blivit ett centralt fokusområde för beröringsfria enheter, inklusive beröringsfria toaletter, dispensrar för tvål och handdukar och, naturligtvis, beröringsfria blandare.  

En vetenskaplig artikel i Canadian Journal of Microbiology visar att beröringsfria blandare avsevärt främjar handhygien jämfört med manuella ettgreppsblandare. Här testade man förekomsten av bakterier och virus på två typer av smarta beröringsfria blandare jämfört med manuella blandare – betydligt mindre mikrobiell tillväxt hittades på de smarta blandarna.  

Att byta till beröringsfria tvättställblandare är en relativt enkel investering som skolorna snabbt kan införa: en investering som inte bara bidrar till minskad spridning av skadliga mikrober, utan också minskar vattenförbrukningen och elräkningarna på lång sikt. Och den inbyggda Bluetooth-tekniken gör det enkelt att programmera regelbunden, automatiserad genomspolning som kan förhindra att skadliga mikrober bildas i stillastående vatten (särskilt praktiskt i händelse av eventuella framtida nedstängningar).  

2. Användning av antimikrobiella materia

Gemensamma ytor är utbredda i skolbyggnader – från delade datorer, skrivbord, bord, dörrar och badrumsfaciliteter – som alla är potentiella källor till mikrobspridning.  
 
Idag väljer många skolor material med antimikrobiella egenskaper (som hämmar mikroorganismernas tillväxt) och som är lätta att rengöra vid val av inredningstyger och anordningar. 
 
För dörrdetaljer – som handtag och dragstänger till exempel – används allt mer koppar och dess legeringar (som är metaller och inte ytskikt) för förmågan att förstöra ett brett spektrum av mikroorganismer. De är slitstarka och dödar naturligt bakterier dygnets alla timmar.  

3. VVS-system, ventilation och fönsterbyten

Handtvätt och ytrengöring i all ära, det är allmänt känt att frisk och ren luft kan bidra enormt mycket till att bromsa spridningen av virus.  
 
Det leder till att skolorna moderniserar sina HVAC-system för att snabbt cirkulera luften och rena luften oftare. Andra, i sin tur, ersätter dåligt utformade fönster med karmfönster som fångar och avböjer vind från olika vinklar. 

Ju mer världen lär sig om COVID-19, desto tydligare blir det att de förändringar vi gör i våra vanor och omgivningar har kommit för att stanna. När pandemin avtar, vilket förhoppningsvis snart kommer att ske, kommer välventilerade, automatiserade byggnader att fortsätta att ge en säkrare, friskare och bekvämare inomhusmiljö – med början i våra skolor.