Hälsa och säkerhetsserien: Små uppgraderingar som förbättrar sjukhusens säkerhet idag och imorgon

Efter att ha upplevt svårigheterna med t.ex. operationer under en pandemi, hur arbetar planerare för att se till att nuvarande och framtida sjukhus är pandemisäkra? 

I årtionden har sjukhus och vårdinrättningar över hela världen kämpat mot vårdrelaterade infektioner (VRI), som utsätter både personal och patienter för risker.  

I covid-19-tider har dock kampen utkämpats på sätt som har ställt alla inom sjukvården på barrikaderna. Från sjukhusadministratörer och fastighetsförvaltare till planerare och arkitekter, alla dessa yrkesverksamma överväger vilka renoveringar de kan göra idag för att förbättra säkerheten för patienter och personal, vilket beteende de ska främja och, på det stora hela, hur det framtida pandemisäkra sjukhuset ska se ut. 

”Allt vi vet är att det kommer ske förändringar”, säger Suzanne MacCormick, ansvarig för global hälsa och sjukvård på amerikanska byggkonsulten WSP. ”En av många lärdomar från den här krisen är att flexibla utrymmen är av största vikt för att få optimal motståndskraft och beredskap inför det okända.” 

Vi har samlat insikter från några design- och planeringsexperter runt om i världen för att hjälpa till att fastställa några gemensamma svar på dessa komplexa frågor. Här är en sammanställning av det vi fann:

1. Flexibla avdelningar och väntrum 

Arkitekter tror att ökad flexibilitet kommer att göra sjukhusen redo för det okända, genom att avdelningar kan anpassa sig efter behov (t.ex. en plötslig ökning av antalet patienter som behöver intensivvårdsbehandling). 

I en artikel för Architectural Digest om hur pandemin kommer att omvandla den byggda miljön, säger ingenjör Craig Scully från Indien: “Man kan se, ur ett designperspektiv, en möjlighet att göra ett normalt patientrum mer flexibelt för att öka kapaciteten, eller lätt omvandla det till en IVA.” 

En del diskuterar till och med att frångå väntrummen helt för att undvika att människor samlas och på så sätt undvika smittspridning, och istället skapa så kallade ”väntvrår” spridda över sjukhuset. 

“Man låter patienterna vara någon annanstans i byggnaden – i biblioteket eller se på en föreläsning någonstans – istället för att sitta på samma våning som andra sjuka människor”, berättar Lionel Ohayon från New York-baserade designstudion ICRAVE för Architectural Digest. 

Upp till 80 % av de vanligaste sjukdomarna överförs genom beröring, vilket är anledningen till att beröringsfria blandare håller på att bli standard på sjukhus.  

2. Vikten av handhygien exploderar  

Många av oss är säkert medvetna om att WHO rekommenderar regelbunden handtvätt, vilket omfattar lämpliga handhygieniska produkter och rengöringsförfaranden, stöttat av lämplig personalutbildning. Det uppskattas att upp till 80 % av de vanligaste sjukdomarna överförs genom beröring, direkt från person till person, eller indirekt genom beröring av samma ytor. 

Upp till 80 % av de vanligaste sjukdomarna överförs genom beröring

Av den anledningen håller automatiska beröringsfria enheter, som beröringsfria tvättställsblandare, på att bli en standardfunktion i patientrum, offentliga toaletter och intensivvårdsenheter. 

Speciellt beröringsfria blandare avsedda för hälso- och sjukvårdsinrättningar, byggda i korrosionsbeständig mässing och med laminärt vattenflöde, är idealiska lösningar för att bekämpa infektionssjukdomar som överförs genom beröring.  Inbyggd Bluetooth-teknik gör det enklare att schemalägga regelbunden automatisk genomspolning, vilket kan minska spridningen av mikrober pga stillastående vatten.

År 2013 visade en studie publicerad i Canadian Journal of Microbiology att beröringsfria blandare är effektivare när det gäller att främja handhygien. Forskare upptäckte att förekomsten av mikrober på automatiska blandare var betydligt lägre än på manuella ettgreppsblandare.

3. Antimikrobiella åtgärder och material i fokus

Redan i bruk inom IVA på många sjukhus, kan kopparytor döda upp till 100 % av skadliga mikrober. Det är välkänt att koppar och dess legeringar (mässing, brons, kopparnickel) kan hålla ett brett spektrum av mikroorganismer i schack. 
 
Dessutom använder många sjukhus också blandare med laminärt flöde, som är kända för att bidra till att minska spridningen av skadliga mikrober via aerosoler.  
 
Laminärt flöde innebär att anordningar som stör vattenstrålen (inklusive strålsamare) som kan skapa inandningsbara smittsamma droppar i luften avlägsnas. 

Covid-19 har i grunden påverkat hur sjukhus utformas och fungerar. Från hur patienter och nära och kära välkomnas, till hur avdelningar byggs och arrangeras. ner till vilken typ av blandare och material som används.  

Oavsett om ditt projekt innebär snabba säkerhetsåtgärder eller om du arbetar med en ny vårdinrättning, kommer pandemisäkring stå i centrum långt in i framtiden.